Pappspänning

Eftersom min vän Karin dokumenterade pappspänningen från början till slut, så kommer här ett separat inlägg om detta! Nämnas bör, att ingen av oss provat detta förut, men vi är väl båda lite som Pippi Långstrump: ”Det här har jag aldrig provat förut så det går säkert bra!” 🙂

Kvällen innan var jag uppe och mätte ut alla våder, hur långa de skulle vara, och klippte sen till dem. Jag sorterade dem efter var i rummet de skulle sitta, tog med dem ner till duschen och blötte dem, stoppade in i plastsäckar med en plastsäck som luva och la dem på golvet i vardagsrummet. Det kunde nog ha gått bra om jag bara hade tänkt på att vardagsrummet ju har golvvärme…Det torkade lite för snabbt där.. Insåg det när jag vaknade mitt i natten… Så, på morgonen bar jag upp allt och rullade ut varje våd. Sen sprutade jag med en vanlig duschflaska på båda sidor på våderna, innan jag rullade ihop dem och stoppade tillbaka i säckarna.

Tre packet med papprullar blev det.

Min tanke var att det går inte att gå ”runt hörnen” med den fuktiga pappen, då den troligen skulle torka så det blev för lite papp i hörnen, så det blev ”rundade” hörn. Jag funderade på hur jag skulle läsa detta men kom fram till det ni ser på bilden. Jag klippte till 25 cm breda bitar av torr papp, som jag vek på mitten och sen satte i hörnen. Fäste med häftpistol i väntan på den rätta pappen.

Hela vägen i hörnen, uppifrån och ner, fästes den.

Reden tidigare, när rörmokaren skulle montera elementen, satte jag upp råspont med mjölkpapp på, för att få ett bra underlag bakom elementen.

Första våden plockas upp ur säcken. Är den tillräckligt blöt? Är den för skrynklig?…

Även den fästes på några ställen med häftpistol, för att sen kunna spikas fast. Ordentligt skrynklig med en del ganska skarpa veck… Ska det kunna bli något det här?

Dags att plocka fram nubben. Otroligt vass, så det var lätt att sticka sig på den, men också lätt att trycka fast i pappremsa/papp, så man inte behövde hålla i den så länge när man spikade.

Första försöket. Pappremsa under nubben och sen spika. Vi missade att fukta pappremsan, men de flesta hamnar under taklist/sockel, så det har nog inte så stor betydelse.

Det gäller att sikta noga…

För att sen klippa till! 🙂

Kan nog bli bra…

Fakta är bra och att mäta är att veta. Under tumstocken en fuktad våd, ovanpå en torr. Den blir alltså ungefär 13 mm bredare när den blir fuktad! Dessa millimeter är det ju sen som ska dra ihop sig och spänna pappen.

En lodlinje för där nästa pappvåd ska sluta ritas upp.

Vissa våder behövde klippas till i bredd för att passa.

I övergången mot snedtaket fick våderna klippas av innan de spikades. Ja, som den sömmerska jag är väljer jag saxen framför kniven! 🙂

Mäter hur mycket som ska klippas av.

Där två våder överlappade mitt på väggen, valde jag att spika i zick-zack istället för att använda spikremsa. Alla skarvar ska sen täckas med en torremsa och en klisterremsa, så de inte syns.

Efter nån timme hade pappen torkat och spänt upp sig! Helt fantastiskt! Skrynklor och skarpa veck helt borta! Slätt som ett salsgolv! 🙂

Riktigt roligt arbete, speciellt när resultatet blir så bra! Vi konstaterade att det var nog bra att vara två personer, vid första försöket, men efter det går det nog bra att göra det på egen hand. Nu ser jag fram emot att få göra detsamma på resten av övervåningen! 🙂